Nyligen fick jag ett telefonsamtal av en person som jag medietränat.
”Hej, ville bara tacka. Inte så mycket för medieträningen”, inledde hon.
Det gjorde mig något förbryllad och kanske också lite besviken. Jag brukar få väldigt bra respons på min medieträning.
”Jo, visst, det var jättebra att lära sig bli intervjuad”, fortsatte hon. ”Men jag har börjat märka att jag är duktigare på att kommunicera på möten på jobbet. Jag vågar ta för mig sedan du lärde mig att prata långsammare och lite högre.”
Sådant har jag hört tidigare efter medieträningar. För visst, när jag tränar personer på att ge bra svar vid intervjuer så blir så gott som alla också bättre på att kommunicera i en rad andra situationer än vid intervjuer.
Bara en sådan sak som begriplighet, som är ett viktigt inslag i min medieträning. Många uttrycker sig allmänt krångligt med för många detaljer och fakta som inte behövs.
Det är bra att veta vid intervjuer. Men det är också bra att använda i en rad andra situationer.
Någon jag medietränat och träffade en tid senare sade att hon för första gången kunde förklara vad hon jobbar med på en middag. Tidigare hade hon krånglat till det med överflödig information om finansbranschen.
Det som skiljer min medieträning från den som många andra erbjuder är att jag också tar upp hur personer pratar, inte bara vad de säger. Självklart är innehållet väldigt viktigt. Men hur vi pratar är också väsentligt. Många pratar för fort, för tyst och betonar inte de viktiga orden. Det påverkar begriplighet och intryck en hel del.
Verkar det här intressant? Hör av dig för en förutsättningslös diskussion, willy@silbersteinab.se eller 070 606 26 00.